Skolan är en social arena där elever gör mer än att lära sig praktiska och teoretiska kunskaper. Det är även en plats där elever ingår i sociala gemenskaper. Syftet med denna rapport är att genom observationer undersöka, hur elever skapar utrymme för social gemenskap i klassrummet under pågående undervisning. Studien genomfördes i en årskurs trea på en mindre skola.De resultat som framkom var att elever använder sig av olika kommunikativa strategier för att skapa utrymme för social interaktion med varandra. Eleverna använde sig av både verbala och kroppsliga kommunikativa strategier för att etablera och upprätthålla utrymmet för social gemenskap.

Syftet är att få förståelse för och kunskap om förhållandet mellan friskvård och gemenskap i en organisation med utgångspunkt i de anställdas perspektiv. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie på ett företag. De datainsamlingsmetoder vi har använt oss av är observation, samtal och intervjuer. Vår grundläggande slutsats är att det finns ett förhållande mellan friskvård och gemenskap, för den anställde. Friskvården ger gemenskap inom laget, avdelningarna och i organisationen som helhet..

Syftet är att få förståelse för och kunskap om förhållandet mellan friskvård och gemenskap i en organisation med utgångspunkt i de anställdas perspektiv. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie på ett företag. De datainsamlingsmetoder vi har använt oss av är observation, samtal och intervjuer. Vår grundläggande slutsats är att det finns ett förhållande mellan friskvård och gemenskap, för den anställde. Friskvården ger gemenskap inom laget, avdelningarna och i organisationen som helhet..

I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka hur gemenskap bildas och underhålls på en arbetsplats med syfte att söka förståelse för gemenskap i förhållande till framförallt företagskultur samt grupper och roller ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi har genom en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer tagit fram ett empiriskt material som gett oss en bild av den upplevda gemenskapen på ett större företag. För att analysera denna empiri har vi använt oss av en teoretisk definition av gemenskap, Goffmans dramaturgiska teori samt teorier om grupper och organisationskultur.Vad som framkommit är att gemenskap och trivsel är viktiga för välmåendet bland de anställda. Resultatet visar även på att gemenskapen på företaget kan förbättras genom större engagemang från ledningen..

En kvalitativ socialpsykologisk uppsats med syfte att belysa betydelsen av gemenskap och detsociala i missbrukares process av tillfrisknande. Det empiriska materialet grundas i tio nyktramissbrukares livsberättelser, med vilka vi kommit i kontakt med genom organisationen VågaVa. Parallellt med vårt huvudsyfte vill vi också spegla denna stödorganisation. Den övergripande analytiska ramen diskuterar social aktivitet, etik, gemenskap i förhållande till kampen mot missbruket, vi lyfter även fram vikten av stöd- och samtalsgrupperna Nyktra Narkomaner och 12-stegsprogrammet. Teorierna som appliceras på materialet är R.

Syftet med studien är att studera eventuell gemenskap och ensamhet hos elever på två internatskolor i Sverige. Avsikten är också att analysera vilka roller som elever och personal intar som kan leda till gemenskap och ensamhet. Uppsatsen är en komparativ studie av två internatskolor. Den är även kvalitativ och bygger på 14 intervjuer gjorda med elever, husföräldrar, rektor och skolchef. Utifrån studien kan det konstateras att de intervjuade eleverna inte kände sig ensamma utan de ansåg att de levde i en god gemenskap.

I den här kvalitativa studien har vi valt att undersöka bemanningsanställdas syn på gemenskap.  Tidigare studier visar att individer med lågstatusyrken, som bemanningsarbeten ofta uppfattas som, söker betydelse och motivation i annat än själva arbetet. Det framgår även att gemenskap är en viktig del när det kommer till framgång samt att ju längre tid det går desto mer tillit bygger vi upp till varandra på arbetsplatsen. Vi frågar oss därför hur bemanningsanställda som inte har någon fast punkt skapar denna tillit och gemenskap.Vi har genom åtta intervjuer sökt förståelse för varje enskild individs syn på värdet av gemenskap på arbetsplatsen. Genom en hermeneutisk ansats har vi tagit fram vårt empiriska material som vi sedan valt att analysera till hjälp av fyra utvalda teoretiker. Vi har använt oss av Scheff, Collins, Weiss och Asplund för att få en bred syn på relationer och gemenskap.Resultatet visar att alla anser att gemenskap på arbetsplatsen bidrar till ökad trivsel men att det skiljer sig i betydelsen för de olika respondenterna.

ABSTRAKTBesättningarna ombord på ett fartyg kan bestå av människor som kommer från olika delar av världen. Tillsammans ska de arbeta och leva ihop i väg från sina familjer samt vänner, för att föra fartyget från en plats till en annan. Utifrån denna bakgrund, var syftet med vår undersökning att belysa hur svenska sjökaptensstudenter upplever att multikulturella besättningar påverkar miljön ombord med avseende på social gemenskap och arbetsklimat jämfört med nationellt sammansatta besättningar. Undersökningen består av sju intervjuer vars struktur avsåg en låg grad av standardisering med sjökaptensstuderande från avgångsklassen. För att kunna förstå och skildra respondenternas upplevelser och erfarenheter valdes en kvalitativ metod.

Vi har i vår studie undersökt hur elva lärare i de tidigare åren, från år F-5, ser på och arbetar med gemenskap och utanförskap. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att besvara våra forskningsfrågor. Resultatet vi fick fram visade att utanförskap och gemenskap kan gestalta sig på många olika sätt enligt de intervjuade lärarna, där utanförskapet mestadels betraktades som någonting negativt medans lärarnas syn på gemenskap enbart var positiv. Det fanns även skillnader i hur lärarna ansåg sig arbeta med att förebygga utanförskap och skapa gemenskap, då främst genom vilka arbetsmetoder de använde sig av samt hur organisationen kring detta arbete såg ut. Vi fann i vår studie att gemenskap och utanförskap existerar sida vid sida och beror av varandra, därför är det viktigt att arbetslaget har ett väl fungerande och förankrat värdegrundsarbete. .

No abstract.

Måltiden kan behandlas och ses ur många olika perspektiv så som fysiologiska där näringen är främsta motivet men även ur kulturella och sociologiska perspektiv. Mat är inte bara näring, utan också gemenskap och mättnad. Detta har varit utgångspunkten i den här uppsatsen då fokus varit på den sociologiska aspekten på måltiden.I uppsatsen är det måltidens sociala betydelse för gemenskap som behandlas. Syftet med arbetet är att undersöka hur blivande hem- och konsumentkunskapslärare tänker kring måltidens betydelse för social gemenskap ur två perspektiv. Det handlar dels om betydelsen i deras eget liv, dels hur de tänker kring detta i sin blivande profession som lärare i hem- och konsumentkunskap.I den empiriska undersökningen har åtta intervjuer med blivande lärare inom hem- och konsumentkunskap genomförts.

Denna socialpsykologiska studie har som syfte att med en kvalitativ metod nå en ökad förståelse för vilken betydelse samvaron och relationerna på Träffpunkten/Öppen Bas har för besökarnas sociala liv och välmående. Då med uppmärksamheten riktad särskilt mot begrepp som isolering, gemenskap och empowerment. Vi har med en hermeneutisk ansats och genom nio semistrukturerade intervjuer med brukare samt en personal inhämtat vårt empiriska material. För att besvara vår frågeställning har vi analyserat det empiriska materialet med hjälp av J. Asplunds teori om social responsivitet och konkret- och abstrakt socialitet, T.

Gruppbostäder och andra boenden för handikappade är ofta försummade av arkitektoniska värden, rationellt och billigt byggande har varit drivande genom åren. I min gruppbostad handlar det om individen och de aktiviteter denna typ av arkitektur borde främja. Att placera en gruppbostad i en social kontext ökar inte bara kunskapen om olika handikapp i samhället utan ökar också livskvaliteten för de boende..

The aim with our study was to understand former addict´s experience of social networks from the Lewi Pethrus foundation (LP foundation) aftercare. The method we have used is qualitative semi-structured interviews. We have interviewed eight persons, four men and four women. They have all been in contact with the LP foundation and are today drug free. The result of the study has shown that the fellowship, in the different social networks have been very important to maintain a drug free life.

Social interaktion och känslan av att tillhöra en gemenskap är viktiga faktorer för människans välmående. För en äldre person kan interaktionen med omgivningen försvåras genom till exempel rörelsehinder eller sjukdom. I denna studie undersöktes webbforum som ett komplement för seniorer, där intentionen var att underhålla kontakter i det sociala nätverket. Under en månad fick en grupp om fyra seniorer, bekanta med varandra sedan tidigare, interagera regelbundet genom webbforumet Seniorsidan. Syftet var att ta reda på om webbforumet var ett fungerande komplement till personliga träffar och om det kunde generera en positiv känsla av gemenskap.